Ett besök hos Jacob Link i Padua och den italienska proffsligan. Som många unga volleybollspelare har Jacob drömt om att få utöva sin sport på professionell nivå. Många drömmer säkert också om att få göra det just i Italien. Nu har den drömmen blivit till verklighet för Jacob.
Vi träffar först Jacob för en lunch i Paduas trevliga historiska stadskärna. Staden har cirka 200 000 invånare och är mycket vacker.
På ett av Paduas trevliga torg (Foto: Henrik Link)
Under lunchen berättar Jacob lite om livet som volleybollspelare på heltid. Det blir snabbt tydligt att klubbarna i ligan har stora resurser. Runt Paduas lag finns till exempel ett femtontal personer som har olika funktioner. Det finns tre läkare, ett antal tränare med ansvar för olika områden, fysioterapeuter, mediaansvariga, två scoutmen, fotograf, marknadsansvarig och listan kunde göras ännu längre.
Standarden på ligan är fantastisk, berättar Jacob. Han har redan ställts mot namn som Zaytsev, Podrascanin, Juantorena, Marshall, Tsokolov, N´gapeth, Holt, Christenson och Grebennikov. Samtliga tongivande landslagsspelare och olympier, något som i princip varje lag innehåller. Jacob sammanfattar skillnaden mellan sin tidigare volleyerfarenhet och den italienska proffsligan i korta ordalag:
– Alla spelare kan allt. Allting här är snabbare, hårdare, högre och inte minst gör spelarna mycket få egna misstag. Redan efter någon enstaka träning fick jag tänka om i anfall. Det var tvunget att göra något annorlunda, annars skulle jag fortsätta att bli nerblockad resten av säsongen.
Vardagen för spelarna innebär mycket träning och många matcher. Under försäsong har laget fystränat fyra ggr/vecka, men under serien verkar laget ha gått ned till två till tre långa fyspass per vecka. Utöver detta tränas det med boll 4-6 ggr/vecka plus ett pass med boll på morgonen inför matcher. Tränaren kallar till fyra videogenomgångar varje vecka. Ibland kallas servemottagare och ibland centrar eller passare. Men minst en gång per vecka samlas hela laget för videogenomgång. Utöver träning och match är spelarna ålagda att ställa upp på olika sponsoraktiviteter. I Jacobs fall har det handlat om fotografering med klubbkläder eller med dyra bilar. Dessutom har laget deltagit på välgörenhetsgala för jordbävningens offer i Italien.
Vardagen utanför volleybollen innebär mycket vila, matlagning och förstås en hel del resande. Matlagning är inte alltid ett måste eftersom kontraktet erbjuder två dagliga måltider på restaurang. Dock passar det inte alltid med tider och avstånd, så en del egen kokkonst blir det enligt Jacob. Det går också åt mycket tid till bortamatcher. Laget reser alltid till motståndarstaden dagen före match. Där äter laget en gemensam måltid på kvällen. På morgonen inför matchen är det sedan träning och en sista genomgång inför matchen.
Efter vårt samtal måste nu Jacob åka till träning i god tid. Att komma sent till träning innebär 50 euro i avdrag från ersättningen, så ingen kommer egentligen sent, berättar han. Böter finns också för särskilda typer av svordomar på träning. Men den vanligaste påföljden för dumheter på träning är något helt annat. Om en spelare missar särskilt grovt, blir denna spelare tvungen att bjuda hela laget på god mat efter nästa träning.
TRÄNINGEN DAGEN FÖRE MATCH
Träningen inleds med uppvärmning som leds av fysansvarig. Den fortsätter sedan med ganska lekfulla bollkontrollövningar. Efter cirka en halvtimme tar så huvudtränare Valerio Baldovin över. Som att vända en hand blir nu stämningen hundraprocentigt seriös och varje spelare riktar fokus mot sina egna insatser.
Laget börjar med mottagningsövning där fokus verkar vara många bollberöringar på kort tid. Det rullas ut en bollmaskin som slungar iväg serveprojektiler i en hastighet upp till 140 km/h. Efter mottagningsövningar följer sedan olika varianter av spel 6 mot 6. Hela träningen präglas av mycket högt tempo och hög kvalitet. När tränare Baldovin inte är nöjd med hur ett specifikt moment utförs bryter han spelet. Då får individuella spelare ”göra om” vissa moment tills tränaren är nöjd. Ibland krävs det två bollar, ibland krävs det 5-6 försök innan tränaren är nöjd och spelet kan fortsätta. Detta händer exempelvis när liberon ska passa efter passarförsvar. Då duger inget annat än snabba beslut och exakta passningar.
MATCHEN KIOENE PADUA MOT GI GROUP MONZA
Inför matchen är både Padua och Monza inblandade i striden om de åtta platser som leder till slutspel. Monzalaget har sin förstepassare avstängd, men innehåller ändå ett flertal landslagsspelare från starka volleybollnationer. Paduas lag är yngre och mer oprövat, men har gjort bra ifrån sig tidigare i serien, även mot etablerade topplag.
En timme före match är det gott om bilar på parkeringen och hallen börjar fyllas av supportrar till laget. På ena kortsidan förbereder de mest hängivna supportrarna i hundratal sin kväll. De tar fram trummor, hänger upp stora banderoller och testar ljudet i sina megafoner. Övriga åskådare letar upp sina platser eller så köar de för att köpa mat och dryck inför matchen. Vissa köper tröjor och andra klubbprylar som finns till försäljning under hela matchen. Hela tillställningen präglas av fansens genuina passion för spelet och tävlingen. Åskådarantalet för en vanlig tisdagsmatch i mitten av ligan närmar sig tretusen. Hallen tar drygt fyratusen åskådare och klubben räknar med fullsatta läktare om laget når slutspel.
Laget samlas inför matchstart (Foto: Paduas hemsida)
Padua vinner den viktiga matchen med 3-0 mot Monza. Framförallt är Padua denna kväll bättre i anfall och försvar. Båda lag missar en hel del serve, men Monza har lite svårare att vinna poäng på svag bagger. Efter matchen är alla Paduas spelare tillgängliga för publik och fans. Jacob och många andra spelare blir nu ombedda att skriva autografer och inte minst att låta sig fotograferas med supportrar.
Laget kallas ”bianconero”, de vitsvarta. Välfunnen maskot (Foto: Henrik Link)
Tränare Baldovin berättar i ett kort samtal om lagets och Jacobs utveckling.
– Hur ser ni på lagets säsong så här långt?
– Laget har så här långt spelat bra med tanke på att många spelare är nya och att laget är mycket ungt jämfört med andra lag i ligan. Just nu ligger laget på slutspelsplats och har tagit både set och poäng av topplagen.
– Vad tror ni om lagets möjligheter att gå till slutspel?
– Laget är nytt och ungt. Det kan komma att dyka upp svårigheter med att hålla en jämn nivå. På något vis är det lättare att möta de bästa lagen. Att spela viktiga matcher mot jämbördiga lag är något helt annat.
– Vilka delar av spelet tycker ni Jacob behöver utveckla mest?
– Jacob tränar mycket bra. Men han är ung, och som många unga spelare behöver han minska antalet misstag. Jacob har bra grundteknik med sig. Därför får han också träna en del som vänster/mottagare och utveckla den delen av sitt spel.
För Jacobs del har proffsäventyret ännu inte inneburit någon speltid i ligan. Han har fått speltid i lagets träningsmatcher, men konkurrensen om matchtid är stenhård. Trots detta verkar Jacob mycket nöjd med tillvaron som proffsspelare.
– Jag får leva min dröm. Jag utvecklas, jag lär mig nytt och får träna med fantastiska förutsättningar mot några av världens bästa spelare.
På besök i Padua,
Ulf Karlsson, Henrik Link och Sara Link